Nu har Boendejournalen tagit steget in i filmens värld. För första gången får vi se mig, i egen hög pers(s)on agera som "den tyste åskådaren" bakom kameran *glad gubbe med en litet flin*
Då jag själv bara har kunnat kvalitetskontrollera filmerna från min mobil så kan jag inte garantera att återgivningen är den mest perfekta, men då jag filmar utifrån den danske filmskaparen Lars von Triers koncept Dogma 95 så skall det inte vara så  finslipat. 
Klicka på länkarna för att komma till filmerna: 
Nattvandring 1 - Del 1
Nattvandring 1 - Del 2
Nattvandring 1 - Del 3
Nattvandring 1 - Del 4
Dagsvandring 1
Thursday, April 18, 2013
Tuesday, April 16, 2013
Nordirland - Del 3: Bombattentat På Nyheterna!!!
När man hade hoppats på att få slippa se dessa tre ord tillsammans igen:  
1. Bomb 2. Belfast 3. News
Ni kan väl er matematik (och Engelska) antar jag?
Oavsett så går det att läsa om en av dagens lokala nyheter här: Two arrested over attempted murder of police officers in north Belfast bomb attack
Jag hoppas att det inte har någonting med IRA att göra, men jag kanske är -lite väl- naiv då? Men vad för andra orsaker kan ligga bakom ett bombattentat just här, med tanke på hur det sett ut i historien? Nu vet jag inte om IRA brukade rikta in sig på poliser, men har man tagit sig förfogande över det mesta som har med Storbrittaniens kontrollutövande (dvs. militär o.s.v) samt andra typer av auktoriserad auktoritet... så varför inte?
Jag kan inte undvika att känna en viss fruktan... Har jag valt rätt område att bo i nu, om det ska uppstå konflikt etc? Eller hamnar man helt plötsligt i ett distriktskrig, som i forna dagar? Huset står en meter för långt in på dom Protestantisk-Kristnas territorium, plötsligt sprängs det en bomb i morgonkaffet för att en uppretad Katolik-Kristen människa måste markera sitt revir? Fast jag menade att skriva överlägsenhet, såklart. :-)
När jag ändå är igång så visar jag helt passande bilder som jag av ren slump tog nu i helgen.
PSNI är beteckningen för Nordirländska Polisen - Här har man passat på att kladda dit lite smygreklam, när man ändå tittar, liksom?
Nu börjar vi komma in på dom lite mera snaskiga grejerna..


...och så zoomar vi in lite grann...

Det var allt för denna gång, läs nästa avsnitt av Boendejournalen.
*Kramar*
1. Bomb 2. Belfast 3. News
Ni kan väl er matematik (och Engelska) antar jag?
Oavsett så går det att läsa om en av dagens lokala nyheter här: Two arrested over attempted murder of police officers in north Belfast bomb attack
Jag hoppas att det inte har någonting med IRA att göra, men jag kanske är -lite väl- naiv då? Men vad för andra orsaker kan ligga bakom ett bombattentat just här, med tanke på hur det sett ut i historien? Nu vet jag inte om IRA brukade rikta in sig på poliser, men har man tagit sig förfogande över det mesta som har med Storbrittaniens kontrollutövande (dvs. militär o.s.v) samt andra typer av auktoriserad auktoritet... så varför inte?
Jag kan inte undvika att känna en viss fruktan... Har jag valt rätt område att bo i nu, om det ska uppstå konflikt etc? Eller hamnar man helt plötsligt i ett distriktskrig, som i forna dagar? Huset står en meter för långt in på dom Protestantisk-Kristnas territorium, plötsligt sprängs det en bomb i morgonkaffet för att en uppretad Katolik-Kristen människa måste markera sitt revir? Fast jag menade att skriva överlägsenhet, såklart. :-)
När jag ändå är igång så visar jag helt passande bilder som jag av ren slump tog nu i helgen.
PSNI är beteckningen för Nordirländska Polisen - Här har man passat på att kladda dit lite smygreklam, när man ändå tittar, liksom?
Nu börjar vi komma in på dom lite mera snaskiga grejerna..
...och så zoomar vi in lite grann...
Det var allt för denna gång, läs nästa avsnitt av Boendejournalen.
*Kramar*
Thursday, April 11, 2013
Nordirland - Del 2
Hej allihopa! Nu var det dags igen för lite bilder och skrift!
Denna gång tänkte jag inleda med en fortsättning på alla vackra fasadmålningar och dylikt som jag började visa lite grann av i förra inlägget.
Här ser vi ett gigantiskt träsnitt som sitter på ett staket i närheten av där jag bor. Det finns fler av den här sorten uppradade bredvid varandra, ca. två meter höga. Tyvärr kom jag inte ihåg att fota resten inför denna artikel.
Här är en annan "propagandabild" som jag kallar dom. Det är väldigt populärt med sport och patriotism på väggmålningar här, vissa påminner mig rent ut sagt om gamla kommunistbilder som man ser på dokomentärer från krigstiden. Just denna målning finns bara några hus ifrån oss. Tyvärr blev den lite oskarp, men jag tordes inte stå och fota så mycket mer utifall att nån huligan skulle komma och försvara sitt revir.
Den här gigantiska bollen ligger i närheten av där vi bor och på natten lyser den upp med vad som verkar vara tusentals lampor utplacerade i varje liten fästpunkt mellan stålrören. Nästa gång ska ni få se hur den ser ut om natten!
Den här anordningen har jag själv konstruerat på vår bakgård med hjälp av en massa rep och en gammal stege. Här hänger jag tvätt som måste torkas.
Här ser vi huset som är mittemot oss på andra sidan gatan. Det var ifrån detta hus som jag fotade "IRA-slagorden" som jag visade i mitt förra inlägg. Visst ser det väl misstänksamt mycket ut som om detta hus har fallit offer för en bomb? Det är min (dock obekräftade) teori att huset har bombats och sedan märkts med gärningsmännens signatur. Men det kan också vara som så att man helt enkelt har sprayat på huset för att det redan har stått förfallet sedan länge... Men det låter ju inte lika spännande.
Det här är ett annat hus som ligger inne i centrum, jag vet ingenting om det, förutom att jag tycker det är otroligt vackert.
Och som avslutning på detta avsnitt av Boendejournalen visar jag något efterlängtat, nämligen mitt eget rum! Före och efter ommöblering.

*Kramar från Belfast*
Denna gång tänkte jag inleda med en fortsättning på alla vackra fasadmålningar och dylikt som jag började visa lite grann av i förra inlägget.
Här ser vi ett gigantiskt träsnitt som sitter på ett staket i närheten av där jag bor. Det finns fler av den här sorten uppradade bredvid varandra, ca. två meter höga. Tyvärr kom jag inte ihåg att fota resten inför denna artikel.
Här är en annan "propagandabild" som jag kallar dom. Det är väldigt populärt med sport och patriotism på väggmålningar här, vissa påminner mig rent ut sagt om gamla kommunistbilder som man ser på dokomentärer från krigstiden. Just denna målning finns bara några hus ifrån oss. Tyvärr blev den lite oskarp, men jag tordes inte stå och fota så mycket mer utifall att nån huligan skulle komma och försvara sitt revir.
Den här gigantiska bollen ligger i närheten av där vi bor och på natten lyser den upp med vad som verkar vara tusentals lampor utplacerade i varje liten fästpunkt mellan stålrören. Nästa gång ska ni få se hur den ser ut om natten!
Den här anordningen har jag själv konstruerat på vår bakgård med hjälp av en massa rep och en gammal stege. Här hänger jag tvätt som måste torkas.
Här ser vi huset som är mittemot oss på andra sidan gatan. Det var ifrån detta hus som jag fotade "IRA-slagorden" som jag visade i mitt förra inlägg. Visst ser det väl misstänksamt mycket ut som om detta hus har fallit offer för en bomb? Det är min (dock obekräftade) teori att huset har bombats och sedan märkts med gärningsmännens signatur. Men det kan också vara som så att man helt enkelt har sprayat på huset för att det redan har stått förfallet sedan länge... Men det låter ju inte lika spännande.
Det här är ett annat hus som ligger inne i centrum, jag vet ingenting om det, förutom att jag tycker det är otroligt vackert.
Och som avslutning på detta avsnitt av Boendejournalen visar jag något efterlängtat, nämligen mitt eget rum! Före och efter ommöblering.
*Kramar från Belfast*
Sunday, April 07, 2013
Nordirland - Nu Är Du Min.
Hej allihopa! 
Nu för tiden skriver jag med mobil, och nu för tiden bor jag i Belfast, Nordirland.
Än så länge har ingen bomb smällt av, och det var väl dessutom ett tag sedan det hände sist, si så där en 15-20 år, som jag förstår.
Jag har tänkt att omdefiniera denna blogg, som tidigare var en samlingsplats för spridda tankar, lössläppt poesi och ren och skär lögn. Nu skall detta istället bli en s.k. "Resejournal, men i mitt fall en "Boendejournal". (För övrigt ett väldigt bra namn att använda om man vill starta ett morgonradioprogram; "Boendejournalen.")
För att komma till den förstfödda kritan, jag har tänkt att utforma mina inlägg med bilder, därefter inkludera berättelser om livet här på "smaragd-ön".
Låtom oss börja med en liten titt på hotellrummet som jag sov i de fem första nätterna:
Jag ljuger inte när jag säger att jag trivdes väldigt bra i det där rummet, och hade jag kunnat så hade jag stannat kvar, speciellt eftersom vi inte hade nån värme de första dagarna i huset som vi flyttade in i.
Självklart var det fel på en massa saker när vi flyttade in och som grädden på moset så var det under påskhelgen, vilket innebar att det i stort sett var omöjligt för vår mäklare att få tag på reparatörer, men lyckligtvis kom det en rörmokare som kunde fixa värmen, trots detta slutade det ändå med att vi inte hade värme i huset under de tre första nätterna,
Vårt andra problem var att taklamporna bara fungerade i köket och vardagsrummet så vi bodde i ett kolsvart hus i en vecka ungefär. Det var något fel på elskåpet så endast en elektriker kunde fixa detta. Värst var det att vi blev tvungna att förlita oss på värmeljus och allra värst blev det när man skulle gå på toaletten. Men nu har vi det bra, till sist, förutom att vi saknar vissa små detaljer, som t.ex. ett bord att sitta vid när man äter...

Här nedan ser vi City Hall, dvs. Stadshuset.
"Påskankan", som jag kallar den, har fått ett nytt hem här i köksfönstret. Det gröna lejonet Lena har flyttat in på toaletten, jag var tvungen att sära på dom för dom kom inte särskilt bra överens med varandra :-)
Här finns det gator för ALLA ändamål.
Den här vyn (fotot nedan) har jag sett tusentals gånger känns det som. Ibland tror jag att jag är i Bournemouth för den här typen av oändliga, totalt anonyma kvarter ser likadana ut oavsett vart man är i England, men det är ändå vackert på något vis.
Detta (fotot nedan) ser man sprayat lite här och var i Belfast, just detta foto är taget tvärs över gatan där vi bor, på väggen av vad som en gång var ett hus, men som ser ut att ha brunnit ned (eller sprängts sönder) och som nu bara står kvar, igenbommat med betong, som ett minne av den eviga kampen mellan The Loyalists och The Unionists, dvs. dom som kämpar för ett enat Irland - utan Brittisk involvering - samt dom som är stolta över att vara en del av Storbritanniens folk, och som vill att det skall fortsätta vara så.
Längst ner kan vi läsa IRA (Irish Republical Army) som är namnet på dom självutnämnda "frihetskämparna" som utförde antalet bombattentat och terroristaktioner för den Irländska Republikens självständighet. Rätta mig om jag har fel för om sanningen skall fram har jag inte förstått ett dyft av den här konflikten ännu, och det gör inte saken lättare att man undanbedes ställa frågor som rör något av det här, Nordirländarna verkar vilja hålla ämnet privat.
För att lägga uppmärksamheten på något annat, lite trevligare, som man också kan hitta på husväggar runtom i staden, är målningar som denna (fotot nedan).
Nu för tiden skriver jag med mobil, och nu för tiden bor jag i Belfast, Nordirland.
Än så länge har ingen bomb smällt av, och det var väl dessutom ett tag sedan det hände sist, si så där en 15-20 år, som jag förstår.
Jag har tänkt att omdefiniera denna blogg, som tidigare var en samlingsplats för spridda tankar, lössläppt poesi och ren och skär lögn. Nu skall detta istället bli en s.k. "Resejournal, men i mitt fall en "Boendejournal". (För övrigt ett väldigt bra namn att använda om man vill starta ett morgonradioprogram; "Boendejournalen.")
För att komma till den förstfödda kritan, jag har tänkt att utforma mina inlägg med bilder, därefter inkludera berättelser om livet här på "smaragd-ön".
Låtom oss börja med en liten titt på hotellrummet som jag sov i de fem första nätterna:
Jag ljuger inte när jag säger att jag trivdes väldigt bra i det där rummet, och hade jag kunnat så hade jag stannat kvar, speciellt eftersom vi inte hade nån värme de första dagarna i huset som vi flyttade in i.
Självklart var det fel på en massa saker när vi flyttade in och som grädden på moset så var det under påskhelgen, vilket innebar att det i stort sett var omöjligt för vår mäklare att få tag på reparatörer, men lyckligtvis kom det en rörmokare som kunde fixa värmen, trots detta slutade det ändå med att vi inte hade värme i huset under de tre första nätterna,
Vårt andra problem var att taklamporna bara fungerade i köket och vardagsrummet så vi bodde i ett kolsvart hus i en vecka ungefär. Det var något fel på elskåpet så endast en elektriker kunde fixa detta. Värst var det att vi blev tvungna att förlita oss på värmeljus och allra värst blev det när man skulle gå på toaletten. Men nu har vi det bra, till sist, förutom att vi saknar vissa små detaljer, som t.ex. ett bord att sitta vid när man äter...
Här nedan ser vi City Hall, dvs. Stadshuset.
"Påskankan", som jag kallar den, har fått ett nytt hem här i köksfönstret. Det gröna lejonet Lena har flyttat in på toaletten, jag var tvungen att sära på dom för dom kom inte särskilt bra överens med varandra :-)
Här finns det gator för ALLA ändamål.
Den här vyn (fotot nedan) har jag sett tusentals gånger känns det som. Ibland tror jag att jag är i Bournemouth för den här typen av oändliga, totalt anonyma kvarter ser likadana ut oavsett vart man är i England, men det är ändå vackert på något vis.
Detta (fotot nedan) ser man sprayat lite här och var i Belfast, just detta foto är taget tvärs över gatan där vi bor, på väggen av vad som en gång var ett hus, men som ser ut att ha brunnit ned (eller sprängts sönder) och som nu bara står kvar, igenbommat med betong, som ett minne av den eviga kampen mellan The Loyalists och The Unionists, dvs. dom som kämpar för ett enat Irland - utan Brittisk involvering - samt dom som är stolta över att vara en del av Storbritanniens folk, och som vill att det skall fortsätta vara så.
Längst ner kan vi läsa IRA (Irish Republical Army) som är namnet på dom självutnämnda "frihetskämparna" som utförde antalet bombattentat och terroristaktioner för den Irländska Republikens självständighet. Rätta mig om jag har fel för om sanningen skall fram har jag inte förstått ett dyft av den här konflikten ännu, och det gör inte saken lättare att man undanbedes ställa frågor som rör något av det här, Nordirländarna verkar vilja hålla ämnet privat.
För att lägga uppmärksamheten på något annat, lite trevligare, som man också kan hitta på husväggar runtom i staden, är målningar som denna (fotot nedan).
Subscribe to:
Comments (Atom)
