Nordirland - Del 4: Filmtajm!

Nu har Boendejournalen tagit steget in i filmens värld. För första gången får vi se mig, i egen hög pers(s)on agera som "den tyste åskådaren" bakom kameran *glad gubbe med en litet flin*
Då jag själv bara har kunnat kvalitetskontrollera filmerna från min mobil så kan jag inte garantera att återgivningen är den mest perfekta, men då jag filmar utifrån den danske filmskaparen Lars von Triers koncept Dogma 95 så skall det inte vara så finslipat.

Klicka på länkarna för att komma till filmerna:

Nattvandring 1 - Del 1

Nattvandring 1 - Del 2

Nattvandring 1 - Del 3

Nattvandring 1 - Del 4

Dagsvandring 1

Nordirland - Del 3: Bombattentat På Nyheterna!!!

När man hade hoppats på att få slippa se dessa tre ord tillsammans igen:
1. Bomb 2. Belfast 3. News
Ni kan väl er matematik (och Engelska) antar jag?
Oavsett så går det att läsa om en av dagens lokala nyheter här: Two arrested over attempted murder of police officers in north Belfast bomb attack

Jag hoppas att det inte har någonting med IRA att göra, men jag kanske är -lite väl- naiv då? Men vad för andra orsaker kan ligga bakom ett bombattentat just här, med tanke på hur det sett ut i historien? Nu vet jag inte om IRA brukade rikta in sig på poliser, men har man tagit sig förfogande över det mesta som har med Storbrittaniens kontrollutövande (dvs. militär o.s.v) samt andra typer av auktoriserad auktoritet... så varför inte?
Jag kan inte undvika att känna en viss fruktan... Har jag valt rätt område att bo i nu, om det ska uppstå konflikt etc? Eller hamnar man helt plötsligt i ett distriktskrig, som i forna dagar? Huset står en meter för långt in på dom Protestantisk-Kristnas territorium, plötsligt sprängs det en bomb i morgonkaffet för att en uppretad Katolik-Kristen människa måste markera sitt revir? Fast jag menade att skriva överlägsenhet, såklart. :-)

När jag ändå är igång så visar jag helt passande bilder som jag av ren slump tog nu i helgen.

PSNI är beteckningen för Nordirländska Polisen - Här har man passat på att kladda dit lite smygreklam, när man ändå tittar, liksom?

Nu börjar vi komma in på dom lite mera snaskiga grejerna..




...och så zoomar vi in lite grann...


Det var allt för denna gång, läs nästa avsnitt av Boendejournalen.

*Kramar*

Nordirland - Del 2

Hej allihopa! Nu var det dags igen för lite bilder och skrift!
Denna gång tänkte jag inleda med en fortsättning på alla vackra fasadmålningar och dylikt som jag började visa lite grann av i förra inlägget.

Här ser vi ett gigantiskt träsnitt som sitter på ett staket i närheten av där jag bor. Det finns fler av den här sorten uppradade bredvid varandra, ca. två meter höga. Tyvärr kom jag inte ihåg att fota resten inför denna artikel.

Här är en annan "propagandabild" som jag kallar dom. Det är väldigt populärt med sport och patriotism på väggmålningar här, vissa påminner mig rent ut sagt om gamla kommunistbilder som man ser på dokomentärer från krigstiden. Just denna målning finns bara några hus ifrån oss. Tyvärr blev den lite oskarp, men jag tordes inte stå och fota så mycket mer utifall att nån huligan skulle komma och försvara sitt revir.

Den här gigantiska bollen ligger i närheten av där vi bor och på natten lyser den upp med vad som verkar vara tusentals lampor utplacerade i varje liten fästpunkt mellan stålrören. Nästa gång ska ni få se hur den ser ut om natten!

Den här anordningen har jag själv konstruerat på vår bakgård med hjälp av en massa rep och en gammal stege. Här hänger jag tvätt som måste torkas.

Här ser vi huset som är mittemot oss på andra sidan gatan. Det var ifrån detta hus som jag fotade "IRA-slagorden" som jag visade i mitt förra inlägg. Visst ser det väl misstänksamt mycket ut som om detta hus har fallit offer för en bomb? Det är min (dock obekräftade) teori att huset har bombats och sedan märkts med gärningsmännens signatur. Men det kan också vara som så att man helt enkelt har sprayat på huset för att det redan har stått förfallet sedan länge... Men det låter ju inte lika spännande.

Det här är ett annat hus som ligger inne i centrum, jag vet ingenting om det, förutom att jag tycker det är otroligt vackert.

Och som avslutning på detta avsnitt av Boendejournalen visar jag något efterlängtat, nämligen mitt eget rum! Före och efter ommöblering.


*Kramar från Belfast*

Nordirland - Nu Är Du Min.

Hej allihopa!

Nu för tiden skriver jag med mobil, och nu för tiden bor jag i Belfast, Nordirland.
Än så länge har ingen bomb smällt av, och det var väl dessutom ett tag sedan det hände sist, si så där en 15-20 år, som jag förstår.

Jag har tänkt att omdefiniera denna blogg, som tidigare var en samlingsplats för spridda tankar, lössläppt poesi och ren och skär lögn. Nu skall detta istället bli en s.k. "Resejournal, men i mitt fall en "Boendejournal". (För övrigt ett väldigt bra namn att använda om man vill starta ett morgonradioprogram; "Boendejournalen.")

För att komma till den förstfödda kritan, jag har tänkt att utforma mina inlägg med bilder, därefter inkludera berättelser om livet här på "smaragd-ön".

Låtom oss börja med en liten titt på hotellrummet som jag sov i de fem första nätterna:
Jag ljuger inte när jag säger att jag trivdes väldigt bra i det där rummet, och hade jag kunnat så hade jag stannat kvar, speciellt eftersom vi inte hade nån värme de första dagarna i huset som vi flyttade in i.
Självklart var det fel på en massa saker när vi flyttade in och som grädden på moset så var det under påskhelgen, vilket innebar att det i stort sett var omöjligt för vår mäklare att få tag på reparatörer, men lyckligtvis kom det en rörmokare som kunde fixa värmen, trots detta slutade det ändå med att vi inte hade värme i huset under de tre första nätterna,
Vårt andra problem var att taklamporna bara fungerade i köket och vardagsrummet så vi bodde i ett kolsvart hus i en vecka ungefär. Det var något fel på elskåpet så endast en elektriker kunde fixa detta. Värst var det att vi blev tvungna att förlita oss på värmeljus och allra värst blev det när man skulle gå på toaletten. Men nu har vi det bra, till sist, förutom att vi saknar vissa små detaljer, som t.ex. ett bord att sitta vid när man äter...


Här nedan ser vi City Hall, dvs. Stadshuset.

"Påskankan", som jag kallar den, har fått ett nytt hem här i köksfönstret. Det gröna lejonet Lena har flyttat in på toaletten, jag var tvungen att sära på dom för dom kom inte särskilt bra överens med varandra :-)

Här finns det gator för ALLA ändamål.

Den här vyn (fotot nedan) har jag sett tusentals gånger känns det som. Ibland tror jag att jag är i Bournemouth för den här typen av oändliga, totalt anonyma kvarter ser likadana ut oavsett vart man är i England, men det är ändå vackert på något vis.

Detta (fotot nedan) ser man sprayat lite här och var i Belfast, just detta foto är taget tvärs över gatan där vi bor, på väggen av vad som en gång var ett hus, men som ser ut att ha brunnit ned (eller sprängts sönder) och som nu bara står kvar, igenbommat med betong, som ett minne av den eviga kampen mellan The Loyalists och The Unionists, dvs. dom som kämpar för ett enat Irland - utan Brittisk involvering - samt dom som är stolta över att vara en del av Storbritanniens folk, och som vill att det skall fortsätta vara så.
Längst ner kan vi läsa IRA (Irish Republical Army) som är namnet på dom självutnämnda "frihetskämparna" som utförde antalet bombattentat och terroristaktioner för den Irländska Republikens självständighet. Rätta mig om jag har fel för om sanningen skall fram har jag inte förstått ett dyft av den här konflikten ännu, och det gör inte saken lättare att man undanbedes ställa frågor som rör något av det här, Nordirländarna verkar vilja hålla ämnet privat.

För att lägga uppmärksamheten på något annat, lite trevligare, som man också kan hitta på husväggar runtom i staden, är målningar som denna (fotot nedan). Det var allt för denna gång, men det kommer snart fler foton och rapporteringar från livet här i Belfast, i nästa avsnitt av "Boendejournalen"!

Ur anteckingsblocket, del 1 (ett)

- Utdrag Från Anteckningsboken -

"Leave the mind behind, if you're hard to find"

"Det är motvikten som gör geniet"

- - -

Vardagliga röster som river ifrån skyn
Vänner som försvinner
Hål som öppnas i marken
Utanför faller vatten

Kuddar under palmblad
Ansikten i väggar
En kackerlacka smiter
från min kamera

Fuktiga stenar
vid Holzhausens hus
Skuggor av steg
och en fransk balkong

- - -

"Små splittrade stunder samt västerländska ord. Att leva i sina svagheter"

- - -

Män drickas vid
bland rökpartners band
broder, öl, ett bord utan bröd
Dock belevat, men ack så klent
Vi strålar samman, när livet är sent

- - -

ETT GLAS VATTEN

Vidgade sinnen
Blickar som möts
Blickar försvinner
Något har hörts
Samtal bland vänner
Kopp och sked möts
Kaffet försvinner
Samtalet bröts

- - -

Livet och skolan
två skilda ting
Hemmet och jobbet
Öl, cigg och bling
sitta tillsammans
Rösta och ring
Tråkiga minnen
Jazz, blues och swing

- - -

"I skogen finns det älva, troll. Men även annat gammalt groll".

- - -

Dränk alla de djävlar
som river ifrån skyn
och förslut dem var de sover

Låt mitt rike
så grönt och så skönt
berika mitt sinne och iver

- - -

Jag såg när du slocknat
bevittnade din sömn
Jag såg dig då du vaknat
mitt hjärta kändes ömt

Du får mig att må dåligt
Du får mig att må bra
Du ger mig vad jag saknar

Och resten skall du ta...

- - -


"Bröllopsdikt, tillägnad Alejandro och Karin"


Vid marken besitter jag styrka
likt elden brinner jag
På stenen vill jag vila
där bland mossa, skog och lav

Lägga veden uti spisen
ser min skorsten fylld med rök
Lapa sol ifrån altanen
Doftar matos från mitt kök

Och fastän tusen fåglar kvittrat
då när hundra år passert
Skall ett liv likt det jag skriver
min förhoppning, bliva ert

- - -

Nyheter!

För en gångs skull har jag postat det jag skrivit!!! Lyssna gärna på god musik till läsningen!!!

*kramar*


// E 'R* I ÄK

Tankeknas, splittrat dock perfekt! No. 1

"Man bör vara aktsam med att förstöra allt för mycket då det kan visa sig vara perfekt såsom det är."

"Det är mycket sanning som kommer in, men det är mindre som kommer ut."

"Den rätta frågan ställer sig alltid i centrum, då den rätta frågan alltid är det bästa svaret."

"Vi utmanar döden hela tiden, men ofta glömmer vi detta och blir då istället rädda för den."

"-Man skall icke släppa skiten in i hjärnan, ty den bekänner sig allt för mycket."

- - -

Trust in your self, and know; that it never lies.

Be aware of your suffering, and know; that it is there for a reason.

Trust in your mind, and know: that it is always lying.

- - -

Life on earth - "In pursuit of a suitable mindset"

We stand here today, as one , on this course of mission.

We are reading these words to allow ourselves this simple fact:

WE ARE THE CREATORS OF OUR OWN DESTINY.


We have read the signs.

We've understood their meaning.

Now, it is up to ourselves to define the outcome.

Tankeförsändelse No. 1

Intet mången av vänner gör mig någonsin ont

Men jag väljer det ofta som ursäkt

I stunder då rädslan har styrt det jag gjort

Blir det enkelt att se in i mörket

Tankar no. 1

Under maktrop belyses de vreda - blott helgon sörjs där de står

Styrt av formbara fall, liksom Amors besmittade pil .

Tuggad, sväljd och så kvävd, inför framtidens lag.


- Vi betackas.


I de fall då man läst denna landgång försynt, gingom samspelt bestämt, ibland svårast av allt.


Som befästna - I framgångna lyktors beklag.

Vanmakt sådd - sjunga sånger av klandrikes art.

Befläckad, utifrån uppsåtens kännedom.

Lagt, såsom saliga visa, redan trevsamt bestådd.

Vi, dem som vakar "dem som ärliga var".

Samt de enfaldigt lata, där befrämjar oss små.


Oss och de andra, ligger omärkt ifrån grund

Och de sörjande, jo de faller likt strån.


Sagt, såsom uttryckens masker.

Befunna, samt tryggsamt.. lärda... I dessa jävla patrasker.

Sekvenser nummer 1.

Jag har vandrat över eldar.

Jag har vandrat över is.

Jag har krossats utav jättar.

Jag har piskats hårt med ris.


- - -

Jo visst, jag ägs utav min moder.

Och ja, jag ägs utav min far.

Ty detta liv som dem har gett mig

Det är det enda som jag har.

- - -

Jag söker efter sanningen

Som dem andra från mig tar

Jag behöver släppa skiten

Som ett sista blekt försvar

Scribbled words no. 1

The bus started to leave, and...
The old man and his half-legged wife started running...

Another man stopped the bus, and...
The old man and his half-legged wife got on it.

A jetplane drew a line in the sky, but...
A seagull below did it faster.

I'm walking - guided by the moon.

To avoid thugs by becoming one of them.

I'm smiling on the bus

I'm singing to you all.

One chews paper with hopes of freedom auctioned out as a thursday dinner coupon.

Till mig själv

-En dikt av mig själv till mig själv -

Att minnas barndomen i ung mans år
När vi druckit och slickat våra sår
Är det som livet gett till oss
Vi, de där små, som lärde oss att slåss

I nostalgins tankar jag befinner mig
Dock endast utanför, jag träffar dig
Du, min reva, mitt sköna underlag
Utan dig, jag ej har varit jag

Du där, min spegels egendom
Vacker, lycklig, sällsam och from

Vi har givit oss själva det mesta vi tatt
Men att ting återstår, det du skall veta att

Vi försonas igen min älskade bror
Det är du som är jag, jag älskar och tror

Men tack nu för mig, du min härliga vän
Ty när jag vaknar, ses vi alltid igen.

Living is easy no. 1

-"Love is the forked tongue of the serpent"



-"It takes a sane man to do a crazy mans work"



- "A rigid awakening"


We live together, in light, in abundance. Afraid of our own egos, afraid of our own misery.

We stand together, in light, living in abundance, amongst deceitful, treacherous, though glowing beings of light.

To embrace the dark, is to embrace one's own ego. In justice, we fall. In rememberance, we collect our dreams.

Let us fall and stand together, We, the lost souls, left out from the apocalypse.

I remember that once, I had a dream, a dream, a journey, a reflective light.

The mirror of souls we are. The "living life", as prominent as ever. Glowing, albeit, letting light stand fast.

Cheer up, embrace.

Captivated in our own cosmic relief.

Gud Osv...

We are those who are born for a thousand of times.

We are those who arrived for a thousand of times.

We were given his praises
Amidst with his places

With his clearance we beholded ourselves, as brothers and sisters
Defined and self-confined within the rest of his ministers.

With memories of forgotten realms, rooted deep down in our minds, sprunged out of moments forever lost in time.

Here & there...

We became unsatisfied inhabitants...

Polluting our oceans

Raping our earth

Stealing food from our friends

All that we had...

Now

Behold

The last surviving souls

Left out

From the Apocalypse

"Allt"

Som en klinga kännas kall.
Våra rop nått ut just över all.

Hör vår sanning, framför allt.
Som ett sår, bestrött med salt.

Vi förtryckta, livets allt.
Se vår visdom, det är allt.

Och kom ihåg att endast le.
Men även höra, slåss och be.

För vad som händer, får vi se.
Ty det som nalkas, skola ske.

Låt vår framtid bli vårt allt
Vi lär och lever, framför allt.

Du la ett löfte, inte sant?
Lägg inte detta på din kant.

Din styrka blev din svaghet.
Så mycket mer än din färdighet.

Jag tror du minns allt vad du sagt.
Men din förtrolighet, ej vid sidan lagt.

Du har ett näste, bland hopp och rikedom.
Som sjunger ut, där vid din svarta, feta gom.

Och den du sviker, blir blott dig själv.
För den som skriker, blir aldrig kväljd.

Verklighet i GBG No. 1

där fann man ångest och vrede
bland mångfald och lidande

där fanns sanning och lögn
bland dekadens någon sjöng

där är mannen den enda
bland folk han lär känna

där råder tok och desperation
bland skit och pension

där det har hava sagts
bland rim och reson

vi har uppnått ett stadie
där vi ej är person

och jag tackar för mig
denna snåla "nån'som"

ty mitt tal ljuder ut
ibland satan samt son

// Erik

Jobbtänk 3 av många

Typiskt att man alltid ska hamna som kollega med psykfallen. Betyder det att jag har otur eller är det mer en generell avspegling av verkligheten?

Tillägg: För en gångs skull har det varit lugnt, då sätter man på sig musiklurarna och klurar i etern.