Under maktrop belyses de vreda - blott helgon sörjs där de står
Styrt av formbara fall, liksom Amors besmittade pil .
Tuggad, sväljd och så kvävd, inför framtidens lag.
- Vi betackas.
I de fall då man läst denna landgång försynt, gingom samspelt bestämt, ibland svårast av allt.
Som befästna - I framgångna lyktors beklag.
Vanmakt sådd - sjunga sånger av klandrikes art.
Befläckad, utifrån uppsåtens kännedom.
Lagt, såsom saliga visa, redan trevsamt bestådd.
Vi, dem som vakar "dem som ärliga var".
Samt de enfaldigt lata, där befrämjar oss små.
Oss och de andra, ligger omärkt ifrån grund
Och de sörjande, jo de faller likt strån.
Sagt, såsom uttryckens masker.
Befunna, samt tryggsamt.. lärda... I dessa jävla patrasker.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
 
No comments:
Post a Comment