Till mig själv

-En dikt av mig själv till mig själv -

Att minnas barndomen i ung mans år
När vi druckit och slickat våra sår
Är det som livet gett till oss
Vi, de där små, som lärde oss att slåss

I nostalgins tankar jag befinner mig
Dock endast utanför, jag träffar dig
Du, min reva, mitt sköna underlag
Utan dig, jag ej har varit jag

Du där, min spegels egendom
Vacker, lycklig, sällsam och from

Vi har givit oss själva det mesta vi tatt
Men att ting återstår, det du skall veta att

Vi försonas igen min älskade bror
Det är du som är jag, jag älskar och tror

Men tack nu för mig, du min härliga vän
Ty när jag vaknar, ses vi alltid igen.