Ur anteckingsblocket, del 1 (ett)

- Utdrag Från Anteckningsboken -

"Leave the mind behind, if you're hard to find"

"Det är motvikten som gör geniet"

- - -

Vardagliga röster som river ifrån skyn
Vänner som försvinner
Hål som öppnas i marken
Utanför faller vatten

Kuddar under palmblad
Ansikten i väggar
En kackerlacka smiter
från min kamera

Fuktiga stenar
vid Holzhausens hus
Skuggor av steg
och en fransk balkong

- - -

"Små splittrade stunder samt västerländska ord. Att leva i sina svagheter"

- - -

Män drickas vid
bland rökpartners band
broder, öl, ett bord utan bröd
Dock belevat, men ack så klent
Vi strålar samman, när livet är sent

- - -

ETT GLAS VATTEN

Vidgade sinnen
Blickar som möts
Blickar försvinner
Något har hörts
Samtal bland vänner
Kopp och sked möts
Kaffet försvinner
Samtalet bröts

- - -

Livet och skolan
två skilda ting
Hemmet och jobbet
Öl, cigg och bling
sitta tillsammans
Rösta och ring
Tråkiga minnen
Jazz, blues och swing

- - -

"I skogen finns det älva, troll. Men även annat gammalt groll".

- - -

Dränk alla de djävlar
som river ifrån skyn
och förslut dem var de sover

Låt mitt rike
så grönt och så skönt
berika mitt sinne och iver

- - -

Jag såg när du slocknat
bevittnade din sömn
Jag såg dig då du vaknat
mitt hjärta kändes ömt

Du får mig att må dåligt
Du får mig att må bra
Du ger mig vad jag saknar

Och resten skall du ta...

- - -


"Bröllopsdikt, tillägnad Alejandro och Karin"


Vid marken besitter jag styrka
likt elden brinner jag
På stenen vill jag vila
där bland mossa, skog och lav

Lägga veden uti spisen
ser min skorsten fylld med rök
Lapa sol ifrån altanen
Doftar matos från mitt kök

Och fastän tusen fåglar kvittrat
då när hundra år passert
Skall ett liv likt det jag skriver
min förhoppning, bliva ert

- - -

Nyheter!

För en gångs skull har jag postat det jag skrivit!!! Lyssna gärna på god musik till läsningen!!!

*kramar*


// E 'R* I ÄK

Tankeknas, splittrat dock perfekt! No. 1

"Man bör vara aktsam med att förstöra allt för mycket då det kan visa sig vara perfekt såsom det är."

"Det är mycket sanning som kommer in, men det är mindre som kommer ut."

"Den rätta frågan ställer sig alltid i centrum, då den rätta frågan alltid är det bästa svaret."

"Vi utmanar döden hela tiden, men ofta glömmer vi detta och blir då istället rädda för den."

"-Man skall icke släppa skiten in i hjärnan, ty den bekänner sig allt för mycket."

- - -

Trust in your self, and know; that it never lies.

Be aware of your suffering, and know; that it is there for a reason.

Trust in your mind, and know: that it is always lying.

- - -

Life on earth - "In pursuit of a suitable mindset"

We stand here today, as one , on this course of mission.

We are reading these words to allow ourselves this simple fact:

WE ARE THE CREATORS OF OUR OWN DESTINY.


We have read the signs.

We've understood their meaning.

Now, it is up to ourselves to define the outcome.

Tankeförsändelse No. 1

Intet mången av vänner gör mig någonsin ont

Men jag väljer det ofta som ursäkt

I stunder då rädslan har styrt det jag gjort

Blir det enkelt att se in i mörket

Tankar no. 1

Under maktrop belyses de vreda - blott helgon sörjs där de står

Styrt av formbara fall, liksom Amors besmittade pil .

Tuggad, sväljd och så kvävd, inför framtidens lag.


- Vi betackas.


I de fall då man läst denna landgång försynt, gingom samspelt bestämt, ibland svårast av allt.


Som befästna - I framgångna lyktors beklag.

Vanmakt sådd - sjunga sånger av klandrikes art.

Befläckad, utifrån uppsåtens kännedom.

Lagt, såsom saliga visa, redan trevsamt bestådd.

Vi, dem som vakar "dem som ärliga var".

Samt de enfaldigt lata, där befrämjar oss små.


Oss och de andra, ligger omärkt ifrån grund

Och de sörjande, jo de faller likt strån.


Sagt, såsom uttryckens masker.

Befunna, samt tryggsamt.. lärda... I dessa jävla patrasker.

Sekvenser nummer 1.

Jag har vandrat över eldar.

Jag har vandrat över is.

Jag har krossats utav jättar.

Jag har piskats hårt med ris.


- - -

Jo visst, jag ägs utav min moder.

Och ja, jag ägs utav min far.

Ty detta liv som dem har gett mig

Det är det enda som jag har.

- - -

Jag söker efter sanningen

Som dem andra från mig tar

Jag behöver släppa skiten

Som ett sista blekt försvar

Scribbled words no. 1

The bus started to leave, and...
The old man and his half-legged wife started running...

Another man stopped the bus, and...
The old man and his half-legged wife got on it.

A jetplane drew a line in the sky, but...
A seagull below did it faster.

I'm walking - guided by the moon.

To avoid thugs by becoming one of them.

I'm smiling on the bus

I'm singing to you all.

One chews paper with hopes of freedom auctioned out as a thursday dinner coupon.

Till mig själv

-En dikt av mig själv till mig själv -

Att minnas barndomen i ung mans år
När vi druckit och slickat våra sår
Är det som livet gett till oss
Vi, de där små, som lärde oss att slåss

I nostalgins tankar jag befinner mig
Dock endast utanför, jag träffar dig
Du, min reva, mitt sköna underlag
Utan dig, jag ej har varit jag

Du där, min spegels egendom
Vacker, lycklig, sällsam och from

Vi har givit oss själva det mesta vi tatt
Men att ting återstår, det du skall veta att

Vi försonas igen min älskade bror
Det är du som är jag, jag älskar och tror

Men tack nu för mig, du min härliga vän
Ty när jag vaknar, ses vi alltid igen.

Living is easy no. 1

-"Love is the forked tongue of the serpent"



-"It takes a sane man to do a crazy mans work"



- "A rigid awakening"


We live together, in light, in abundance. Afraid of our own egos, afraid of our own misery.

We stand together, in light, living in abundance, amongst deceitful, treacherous, though glowing beings of light.

To embrace the dark, is to embrace one's own ego. In justice, we fall. In rememberance, we collect our dreams.

Let us fall and stand together, We, the lost souls, left out from the apocalypse.

I remember that once, I had a dream, a dream, a journey, a reflective light.

The mirror of souls we are. The "living life", as prominent as ever. Glowing, albeit, letting light stand fast.

Cheer up, embrace.

Captivated in our own cosmic relief.

Gud Osv...

We are those who are born for a thousand of times.

We are those who arrived for a thousand of times.

We were given his praises
Amidst with his places

With his clearance we beholded ourselves, as brothers and sisters
Defined and self-confined within the rest of his ministers.

With memories of forgotten realms, rooted deep down in our minds, sprunged out of moments forever lost in time.

Here & there...

We became unsatisfied inhabitants...

Polluting our oceans

Raping our earth

Stealing food from our friends

All that we had...

Now

Behold

The last surviving souls

Left out

From the Apocalypse

"Allt"

Som en klinga kännas kall.
Våra rop nått ut just över all.

Hör vår sanning, framför allt.
Som ett sår, bestrött med salt.

Vi förtryckta, livets allt.
Se vår visdom, det är allt.

Och kom ihåg att endast le.
Men även höra, slåss och be.

För vad som händer, får vi se.
Ty det som nalkas, skola ske.

Låt vår framtid bli vårt allt
Vi lär och lever, framför allt.

Du la ett löfte, inte sant?
Lägg inte detta på din kant.

Din styrka blev din svaghet.
Så mycket mer än din färdighet.

Jag tror du minns allt vad du sagt.
Men din förtrolighet, ej vid sidan lagt.

Du har ett näste, bland hopp och rikedom.
Som sjunger ut, där vid din svarta, feta gom.

Och den du sviker, blir blott dig själv.
För den som skriker, blir aldrig kväljd.

Verklighet i GBG No. 1

där fann man ångest och vrede
bland mångfald och lidande

där fanns sanning och lögn
bland dekadens någon sjöng

där är mannen den enda
bland folk han lär känna

där råder tok och desperation
bland skit och pension

där det har hava sagts
bland rim och reson

vi har uppnått ett stadie
där vi ej är person

och jag tackar för mig
denna snåla "nån'som"

ty mitt tal ljuder ut
ibland satan samt son

// Erik